Hero image
77 miljarder kronor i skulder kommer inte till långivarnas kännedom

Upprätta ett nationellt skuldregister

Idag är det svårt att få en samlad bild av en låntagares skulder. 77 miljarder kronor som gått till inkasso syns inte i en kreditupplysning. Om långivarna fick möjlighet att ta del av informationen skulle färre människor riskera att hamna i överskuldsättning. Vi tror på ett nationellt skuldregister som alla långivare måste rapportera till.

Skuldsättningen i Sverige har de senaste åren ökat markant till följd av konsumtionslån utan säkerhet. En hög skuldsättning kan i förlängningen leda till överskuldsättning vilket genererar negativa konsekvenser såväl för individen som för samhället. En bidragande orsak till detta växande problem är bristen på en helhetsbild av låntagares skulder. Ett nationellt skuldregister skulle ge långivare en större insyn i låntagares skulder och på så vis förebygga risken för att människor drabbas av överskuldsättning.

Att ta lån är en naturlig del i den moderna ekonomin då det skapar en ekonomisk frihet som gör det möjligt att köpa sin första bostad eller att studera. Men en alltför hög belåning i relation till inkomsten eller en oväntad händelse som skilsmässa, arbetslöshet eller sjukskrivning där inkomsterna inte längre räcker till utgifterna kan skapa en ohållbar situation och överskuldsättning.


Överskuldsättning kan leda till allvarliga socioekonomiska konsekvenser för den drabbade. Beräkningar från Kronofogden uppskattar de samhälleliga kostnaderna från överskuldsättning till 30–50 miljoner kronor per år eftersom ekonomisk ohälsa kan leda till sjukskrivning och vårdinsatser.



De som beviljar lån och krediter måste få hela bilden av låntagarens skulder. Ju mer ekonomisk information som långivaren samlar in, desto färre låntagare med betalningsproblem. Idag kan inte långivare få en samlad bild. Det finns till exempel ingen möjlighet att se skulder som gått till inkasso eftersom integritetsaspekterna väger tungt. Ska vi kunna minska överskuldsättningen är det dags att se över hur inkassoskulder kan ingå i kreditupplysningar. 

Ett nationellt skuldregister skulle minska risken att låntagare som saknar betalningsförmåga beviljas nya lån. Alla långivare ska vara skyldiga att lämna uppgifter till skuldregistret. Först då blir det möjligt att göra en samlad bedömning av en låntagares finansiella situation. En ytterligare fördel med ett nationellt skuldregister är att individen får en fullständig överblick över sina skulder.

Ett nationellt skuldregister infördes i Norge 2019 och Finland gör detsamma i år (2022).
Finansinspektionen, Kronofogden, Konsumentverket och Spelinspektionen förordar ett skuldregister. Även riksdagsledamöter har lyft frågan. Vi ser positivt på att regeringen tillsatt en utredning i syfte att motverka överskuldsättning och att ett system för skuldregister ingår i uppdraget. Vi är beredda att bidra men det krävs en lagändring som måste värna människors liv och integritet!

- Ett nationellt skuldregister ger individen bättre överblick över sina skulder. 

- En sammanställning över alla skulder ger långivarna ett samlat underlag om låntagarens skulder och minskar risken att människor beviljas nya lån som de inte kan betala tillbaka. 

- Ett nationellt skuldregister finns redan i Norge och är på väg att införas i Finland


Källor

Collector bank. ”Sverige behöver ett nationellt skuldregister”, 14 juni 2021.

DN.SE. ‘DN Debatt. ”Bromsa ökande skuldsättning med ett statligt skuldregister”’, 27 juli 2021.

Finansinspektionen och Konsumentverket. ”Hemställan om utredning av förutsättningarna för ett system
med uppgifter om konsumenters totala skuldsituation.” 26 oktober 2021.

Konsumentverket. ‘Fördjupad samverkan mot överskuldsättning. Slutrapportering till regeringen.” 2019.

Konsumentverket. ”Rapport 2021:1 Konsument på kredit – En analys av situationen på marknaden för
konsumentkrediter och risker för överskuldsättning.”

Kronofogden. ”Alla vill göra rätt för sig. Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser.” 2008.

Regeringskansliet. ”Motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning.” Regeringen och
Regeringskansliet, 3 november 2021.

Riksdagen. Motion 2021/22:2538 av Angelica Lundberg m.fl. (SD). ”Krafttag mot överskuldsättning.”

Riksdagen. Motion 2020/21:1318 av Betty Malmberg (M). ”Överskuldsättningen ökar.”

Riksdagen. Motion 2021/22:4073 av Karolina Skog m.fl. (MP). ”Minska konsumtionslånen.”