sep. 17, 2019

”Greta-effekt” på privatekonomin hos en av fyra unga kvinnor

Nära nio av tio (88%) kvinnor under 35 år har gjort en eller flera livsstilsförändringar för att minska sin klimatpåverkan. Enligt Lowells undersökning Betalningsindikatorn är det nära var fjärde (23 %), i den här gruppen som också upplever att deras ekonomi har påverkats positivt av en ny, klimatsmart, livsstil. Några av de vanligaste åtgärderna är att äta mindre kött, handla mer second hand och att åka mer kollektivt och mindre bil.
caption

 

Nära nio av tio (88%) kvinnor under 35 år har gjort en eller flera livsstilsförändringar för att minska sin klimatpåverkan. Enligt Lowells undersökning Betalningsindikatorn är det nära var fjärde (23 %), i den här gruppen som också upplever att deras ekonomi har påverkats positivt av en ny, klimatsmart, livsstil. Några av de vanligaste åtgärderna är att äta mindre kött,  handla mer second hand och att åka mer kollektivt och mindre bil.

 

Klimatförändringarna har under den senaste tiden fått ett stort utrymme i samhällsdebatten vilket skapar en ny medvetenhet kring hur vi kan förändra vår livsstil för att minska klimatpåverkan. I Lowells senaste Betalningsindikator framgår det tydligt att unga kvinnor ligger i framkant när det kommer till beteendeförändringar för att minska klimatpåverkan.

I gruppen kvinnor under 35 år är det så många som 88 procent som anger att de har genomfört någon form av livsstilsförändring för att minska sin klimatpåverkan. Några av de vanligaste förändringarna är att äta mindre kött (58%), att handla mer närproducerad mat (42%), att minska sin generella konsumtion (39%) och att handla kläder second hand (32 %). Livsstilsförändringarna har inte enbart en positiv effekt på klimatet, utan även på den egna privatekonomin. 23 procent av gruppen unga kvinnor upplever att deras ekonomi har påverkats positivt av livsstilsförändringarna. Det kan jämföras med 16 procent hos samtliga svenskar.

- Att så många inspireras till att konsumera mindre är såklart positivt, inte bara för klimatet utan även för plånboken. Att få mer pengar över kan ytterligare motivera och inspirera till att öka sitt sparande. Kanske är det en Greta-effekt vi ser, där allt fler känner en stark oro och vill göra det de kan för att bromsa klimatförändringarna, säger Tove Widemar Gerdin, kommunikationschef på Lowell.

Oron för klimatförändringarnas effekter är som mest utbredd bland unga kvinnor. Totalt sett anger 81% att de oroar sig, och över en tredjedel (35%) svarar att de är mycket oroade. Det kan jämföras med män under 35 år där 65 procent känner en oro, kontra samtliga svenskar, där 61% anger att de är oroade. Bland män under 35 år som inte oroar sig i samma grad är det betydligt färre (73%) som anger att de genomfört en livsstilsförändring för att minska sin klimatpåverkan.

Tabeller över resultatet (för mer data se bilaga)

Andel i procent
Samtliga
-34 år man
– 34 årkvinna
Ekonomin påverkats positivt av livsstilsförändringarna
16
20
23
Är mycket oroad över klimatet
20
19
35
Har minskat sin konsumtion
32
28
39
Har gjort någon livsstils-förändring för att minska klimatpåverkan
81
73
88
Känner klimatoro
66
65
81
       

LIVSSTILSFÖRÄNDRING, (andel i procent)

SAMTLIGA
-34 år MAN
-34 år KVINNA
Köper i större utsträckning närproducerad mat
38
27
42
Äter mindre kött
37
34
58
Minskat konsumtionen generellt
32
28
39
Åker/kör bil mindre
30
24
35
Slutat med papperstidning
29
15
26
Slutat köpa hem vatten
27
15
27
Åker mer kollektivtrafik
25
31
35
Flyger mindre
24
22
30
Nej, inget av ovanstående
19
26
12
Köper kläder second hand
17
14
32
Ställt om elavtal till grön el
15
12
13
Har sänkt inomhustemperaturen
13
13
11
Köper begagnade möbler
13
15
27

 

 

Om undersökning

Undersökningen genomfördes av analysföretaget Demoskop under augusti 2019. Resultaten baserar sig på Lowells kontinuerliga undersökning Betalningsindikatorn som etablerades i september 2017 som genomförs inom ramen för en slumpmässigt rekryterad internetpanel. Den aktuella mätningen baserar sig på 1 665 intervjuer. Betalningsindikatorn täcker frågor som betalningsförmåga, den upplevda ekonomiska tryggheten och konsumtionsbeteende hos svenska hushåll.

;