Ladda ner hela rapporten som PDF

FöRORD

Hur mår Sveriges hushåll?

Det är frågan vi vill besvara i varje Betalningsindikator. Sällan har frågan varit mer relevant. Just nu befinner vi oss i en tid då yttre kriser staplas ovanpå inre oro och när ekonomisk trygghet för många känns mer som undantag än regel.

Sedan vi började mäta ekonomisk oro och stress har mycket förändrats.

Då, 2017, var räntorna historiskt låga, arbetsmarknaden stark och framtidstron robust. Idag lever vi i ett helt annat landskap.

Våren 2025 präglas av en utdragen lågkonjunktur. En lågkonjunktur som dessutom ser ut att bita sig kvar. Kriget i Ukraina fortsätter och geopolitiska spänningar, inte minst mellan USA och omvärlden, påverkar.

Även om inflationen åtminstone tillfälligt bromsat in, har den hunnit urholka köpkraften för de allra flesta och många års real-lönelyft är utraderade. För många hushåll har de senaste åren inneburit en brutal omställning.

Det är lätt att förlora sig i siffror. 

Därför har vi den här våren tagit ett nytt grepp i vår rapport. Från att vi tidigare haft ett tydligt tema för varje nummer, har vi nu valt att göra en rak rapport där vi beskriver de stora trenderna.

Utan att bryta ner på undergrupper. Det är den rapport du just nu läser.

Men vi stannar inte här. I tillägg till den här rapporten publicerar vi dessutom löpande ett antal rapporter där vi tittar närmare på enskilda grupper. På så sätt hoppas vi enklare kunna tydliggöra skillnader.

Vi hoppas detta ska ge dig användbara insikter. 

Johan Agerman
VD, Lowell Norden

Undersökningen på fem minuter

SVERIGE HÅLLER ANDAN

Under vintern pratades det så äntligen om återhämtning. Om ljus i tunneln, om att inflationen var på väg ner. Signalerna fanns där. Räntorna föll tillbaka. 

Sen kom tull-kaos, begynnande handelskrig och återhämtningen sattes abrupt på paus utan att mycket ljus hann nå de plågade svenska hushållen.

Många lever idag med små marginaler.  

En fjärdedel av Sveriges hushåll har mindre än 2 000 kronor kvar varje månad, efter att de löpande räkningarna är betalda. Var tionde får klarar sig på mindre än 500 kronor. Sex procent har inget kvar. 

Med så små marginaler kan en oväntad utgift snabbt slå undan benen för ett utsatt hushåll.

Men, problemet för de med små marginaler sträcker sig bortom att “bara” lösa de vardagliga praktikaliteterna. Bland de som lever med ansträngd ekonomi är stress, sömnsvårigheter, relationsproblem och fysisk ohälsa vanliga negativa konsekvenser.

Bland de som har under 500 kronor kvar varje månad säger 68 procent att de känner negativ stress, 30 procent uppger att relationerna till familjen påverkas. Det är inte bara siffror. Det är en livssituation.

Mindre än 2000 kronor kvar, då ökar hälsorisken
Det finns en tröskel för när vi mår sämre. Bland de som har mellan 501–2 000 kronor kvar varje månad, uppger 55 procent att deras ekonomi påverkar hälsan negativt.

Ekonomisk trygghet är för många i vårt land idag inte en självklarhet.

Stresstålighet, buffert och framtidstro
Men finns det måhända ljus i tunneln? Kanske. Det ser i alla fall ut som att det kan vara på väg att ljusna. 

Från att svenskarna länge, trots inflation och räntechock, sett positivt på utvecklingen av sin egen situation, blev läget under våren först betydligt mörkare. 

I januari trodde 37 procent att deras ekonomi skulle komma att förbättras under de kommande tolv månaderna. Den siffran försämrades sedan i snabb takt under våren och antalet som vågade hoppas på en förbättring föll till 24 procent. 

Men efter att framtidstron bottnat i april ser den nu åter ut att stiga och något fler, 27 procent ser nu återigen positivt på sin ekonomis utveckling.

En gryende aktivism
Dagens konsument vill att företag delar deras värderingar. Det blir tydligt när vi frågar hur de ställer sig till att köpa ryska eller amerikanska varor. Bara under april bojkottade hälften av alla svenskar varor med koppling till Ryssland.

Siffrorna visar tydligt hur förtroende är en valuta att räkna med. Det är tydligt att det inte längre räcker att vara billigast eller störst. Som företag måste du också agera rätt.

Ett samhälle där många balanserar på randen
Sammantaget visar den här utgåvan av Betalningsindikatorn ett delat Sverige där 30 procent upplever en låg eller mycket låg ekonomisk trygghet.

Men vi ska inte bli för pessimistiska. Fler, 41 procent, har en hög eller mycket hög ekonomisk trygghet.

En ljuspunkt i rapporten är att fler bedömer att att de kan påverka sin egen ekonomiska situation.

Med hopp om givande läsning!   

Fredrik Skärheden

Kommunikationschef och ansvarig för Betalningsindikatorn

SVENSKENS PRIVATEKONOMISKA UTRYMME

Mindre än femhundra kronor kvar!

Det är verkligheten för fler än var tionde svensk när hyran, maten och de löpande räkningarna är betalda. En fjärdedel har mindre än 2000 kronor.

I excel är dessa människors ekonomi bara siffror.

I verkligheten är det mat som inte räcker till, kläder som inte köps och semesterresor som aldrig ens blir till en tanke. För dessa svenskar handlar vardagsekonomin inte om framtiden, utan om att få månaden att gå ihop.

Bakom varje procentenhet finns ett hushåll, ibland ett barnrum, där föräldrars ångest över elräkningen stressar barn mer än matteprovet.

Nära hälften av alla svenskar, 48 procent, har mindre än 5 000 kronor kvar.

Så här mycket har svenskarna kvar efter att löpande utgifter är betalda

Många svenskar har det bättre

Senaste mätningen visar att 18 procent har mellan 5 001 och 10 000 kronor kvar när de löpande utgifterna är betalda. Till det kommer ett antal som har det betydligt bättre. Idag har 20 procent av svenskarna över 10 000 kronor kvar efter att löpande utgifter är betalda.

Det kan låta helt ok.

Men kom ihåg att detta är pengar som ska räcka till allt utöver de löpande utgifterna. Det innebär att pengarna ska täcka sparande, restaurangbesök, resor och andra aktiviteter.  Och, inte minst vara en marginal att ta av om något oväntat händer. 

Enligt beräkningar från privatekonomer och Kronofogden behöver en tvåbarnsfamilj idag mellan 7 000 och 10 000 kronor mer i månaden än innan inflation och räntechock slog till 2021.

Hur mycket man har kvar en normal månad efter att de löpande utgifterna är betalda
i procent

EKONOMISK STRESSTÅLIGHET

En viktig del av ditt ekonomiska skyddsnät är vilken möjlighet du har att klara oförutsedda utgifter.

Vi kan kalla det för ditt finansiella immunsystem. 

Svårt att klara en utgift på 10 000

Betalningsindikatorn visar att över en tredjedel, 36 procent, säger att det antingen är ganska svårt, mycket svårt eller helt omöjligt att klara en oförutsedd utgift på 10 000 kronor.

Men även om en dryg tredjedel har det tufft att klara oförutsedda utgifter på 10 000, är det betydligt fler som inte ser det som en större utmaning.

62 procent svarar att det är ganska lätt eller mycket lätt att klara samma utgift. 

Höjer vi istället beloppsgränsen och frågar hur stor del av hushållen som klarar en oförutsedd utgift på 50 000 kronor sjunker andelen som klarar det ganska eller mycket lätt till 43 procent. 

Samtidigt hävdar var fjärde svensk, 24 procent, att det är helt omöjligt för dem att klara en oförutsedd utgift på 50 000 kronor.  

Värt att känna till är också att 25 procent av svenskarna inte har råd att betala en räkning i tid minst någon gång per år. 16 procent har samma problem varje kvartal.

När det kommer till våra konsumtionsmönster köper varje månad 10 procent av svenskarna något de egentligen inte har råd med.

Över hälften månadssparar

En delkomponent av ett starkt individuellt och ekonomiskt immunsystem är att månadsspara.  Idag uppger 54 procent av alla svenskar över 18 år att de sparar pengar varje månad.

Två tredjedelar har pengar undanlagda som de kan ta av ifall något skulle hända.

Lite drygt var femte svensk, 22 procent, har en inkomstförsäkring som ger ett högre belopp än a-kassan i det fall de skulle bli arbetslösa.

Hur ofta jag konsumerar för mer än jag har råd med
i procent

Hur ofta jag har inte råd att betala en räkning i tid
i procent

Klara oförutsedd utgift på ..?
i procent 

PÅVERKAN & ORO

Allt fler kan påverka sin ekonomi

I tidigare indikatorer har vi sett en sjunkande trend av hur många som har kunnat påverka sin ekonomi. Den trenden verkar nu bruten.

Våren 2025, säger 40 procent av svenskarna att de i hög eller mycket hög grad kan påverka sin ekonomi. Detta antingen genom att tjäna mer eller minska sina kostnader.

Det är signifikant upp från förra året då 33 procent sa sig kunna påverka sin situation i hög eller mycket hög grad.   

Andelen som säger att de har liten eller ingen möjlighet att påverka sina inkomster eller kostnader har under samma period minskat från 32 procent till 27 procent.

I vilken utsträckning man känner…
Att du kan påverka din ekonomi, genom att öka dina inkomster och/eller sänka dina kostnader
i procent

Men trots ökad möjlighet att påverka sin ekonomiska situation, lindras inte senaste årens oro. En oro präglad av inflation, räntechocker och geopolitiska kriser.

I stället oroar sig idag något fler för sin privat-ekonomi. I november 2024 oroade sig 30 procent i stor eller mycket stor utsträckning.I maj 2025 var denna siffra uppe i 35 procent – en märkbar ökning.

I vilken utsträckning man känner…
Oro för sin privatekonomi 
i procent

Bland de som är oroliga, alltså har angett att de är ganska eller mycket oroliga för sin privatekonomi, är det mat- och energipriser som oroar allra mest.

Men medan oron för energipriser stannat av, ser vi att andelen som är oroliga för att matpriserna ska stiga, fortsätter att öka. 

När det gäller arbetslösheten ser vi inte några signifikant säkerställda skillnader men vi ser en tendens till trendbrott.

Efter att oron för arbetslöshet under det senaste året fallit tillbaka, ser vi nu på nytt en tendens till att svenskarna oroar sig mer för att bli arbetslösa.   

Vad oroar mest
Ganska och Mycket orolig
i procent 

EKONOMINS PÅVERKAN PÅ HÄLSAN

Betalningsindikatorn visar en tydlig tröskel för när den ekonomiska situationen påverkar hälsan negativt.

När beloppet du har kvar att leva på efter löpande utgifter, kryper under 2 000 kronor i månaden, ökar antalet som upplever negativ påverkan dramatiskt. Av de som har mellan 501–2 000 kronor kvar i månaden upplever 55 procent att deras ekonomiska situation påverkar dem negativt. 

Jag upplever negativ stress till följd av min privatekonomiska situation
Per kvar efter löpande utgifter
i procent 

Bland de som upplever att deras ekonomi påverkar hälsan negativt säger 81 procent att de blir stressade av sin ekonomi. 37 procent får ont i magen och 34 procent har koncentrationssvårigheter.

På vilket eller vilka sätt ens privatekonomiska situation påverkar hälsan eller livskvaliteten negativt
Privatekonomin påverkar hälsan negativt: Ja
i procent

VIKANDE TRYGGHET I SPÅREN AV TULLKAOS

Som vi tidigare berättat gjorde uttalanden om handelstullar, att vi valde att ställa om ett antal frågor för att säkerställa att vår mätning förblev relevant.

Efter första mätningen tonade en motsatsernas bild upp. Det var en bild där tryggheten ökade trots att oron samtidigt ökade.

Mellan november, 2024 och mars/april, 2025 ökade andelen som kände en hög eller mycket hög ekonomisk trygghet med 6 procentenheter till 48 procent.

Vilken privatekonomisk trygghet man upplever att man har 
i procent

Med hög trygghet avser vi de som har angett en sjua eller högre på den tio-gradiga skalan.

Men när vi åter ställde samma frågor, efter Trumps utspel om kraftigt höjda tullar, förändrades bilden.

Under de knappa två veckor som gick mellan första och andra mätningen, sjönk andelen som upplevde en hög trygghet tillbaka med 7 procentenheter.

41 procent av svenskarna ansåg då att de hade en hög eller mycket hög ekonomisk trygghet.

Det innebär att sett hela förbättringen var utraderad. 

Motsvarande mönster syns också hos de med lägst trygghet.

Från att denna grupp först under våren såg ut att minska, växte den åter under april.

Slutsats? 

Trumps utspel har en direkt negativ påverkan på den finansiella trygghet svenska folket upplever att de har.

Låg ekonomisk trygghet hänger samman med försämrad psykisk och fysisk hälsa. 
Det handlar om mer än pengar. Det handlar om stress, sömnsvårigheter, relationer som belastas och en känsla av att förlora kontrollen över sitt liv. 

Vilken privatekonomisk trygghet man upplever att man har
i procent

FRAMTIDSTRO STÅR OCH VÄGER

De senaste fem åren har präglats av pandemi, inflation och krig.

Dessa faktum har, föga förvånande, påverkat svenskens framtidstro negativt. Men sedan januari 2024 har svensken åter vågat tro på en förbättring. 

Framtidstron bröts dock effektivt i mars i år och sedan dess är det åter fler som är pessimister än optimister. I april toppade negativiteten för att sedan tappa momentum och istället falla tillbaka i maj-mätningen.

Nu står det och väger.

Om förändringen fortsätter i samma riktning och med samma styrka blir sommaren den period då optimisterna åter får övertaget.

Eftersom vår framtidstro påverkar hur vi beter oss ekonomiskt kan detta vara en första signal om att lågkonjunkturen är på väg att ge vika för bättre tider.

Förväntningar på ekonomin det kommande året
Din egen privatekonomi

i procent

Förväntningar på ekonomin det kommande året
Så utvecklas ekonomin för ett vanligt svenskt hushåll
i procent

Precis som i tidigare mätningar är tilltron större till den egna ekonomins utveckling än till andra hushålls ekonomiska utveckling.

I sak är det inte konstigt.

Vi har helt enkelt bättre koll på vår egen vardag än på andras. Vi vet vad som finns i kylen, vad som ska betalas nästa vecka – och hur mycket som blir kvar när räkningarna är betalda.

Förväntningar på ekonomin det kommande året
Sveriges ekonomi
i procent

MAJORITET BOJKOTTAR RYSSLAND...

Sedan starten av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, har pressen på de företag med kopplingar till Ryssland ökat. I olika nätforum uppmanas till bojkott av varor där ägarna fortsätter driva verksamhet i Ryssland.

Och uppmaningarna har fått fäste hos svenska konsumenter.

I dagsläget svarar fler än var fjärde svensk, 29 procent, att de under den senaste månaden bojkottat företag med verksamhet i Ryssland helt och hållet. 23 procent säger att de i viss utsträckning gör det. 

Dessutom uppger 15 procent att även om de hittills inte gjort det så överväger de att bojkotta dessa företag framöver. 

En knapp fjärdedel, 23 procent, uppger att de inte kan tänka sig att bojkotta företag som är verksamma i Ryssland.

Har senate månaden bojkottat
Varor/tjänster från företag som är verksamma i Ryssland 
i procent 

...USA I FAROZON

Men det är inte bara företag som har koppling till Ryssland som ligger i farozonen.

I takt med att Trump styr in USA på en ny utrikespolitisk väg, kan fler tänka sig att bojkotta också amerikanska varor och tjänster. 

Bara under de två veckor som gick mellan första och andra mätningen blev antalet som antingen har eller kan tänka sig att bojkotta varor och tjänster från jätten i väster, märkbart fler.

I vår senaste mätning säger sig 12 procent av svenskarna helt och hållet ha bojkottat amerikanska varor och tjänster under den senaste månaden. Hela 29 procent säger sig under samma period ha bojkottat vissa amerikanska varor eller tjänster. 

Dessutom säger 22 procent att de överväger en bojkott. av varor och tjänster från USA även om de inte valt bort amerikanska produkter eller tjänster hittills. En knapp tredjedel, 31 procent, utesluter en bojkott. 

Enligt Kommerskollegium exporterade Sverige under 2024 varor och tjänster till USA för 348,5 miljarder kronor. Under samma period importerade vi varor och tjänster från USA till ett värde av 253,2 miljarder kronor. Som land har vi alltså ett handelsöverskott gentemot USA på knappt 100 miljarder kronor. Det gör USA till Sveriges tredje viktigaste handelspartner.

Har senate månaden bojkottat
Amerikanska varor/tjänster
i procent

SÅ HAR VI GJORT

Betalningsindikatorn är rapporten där vi tar tempen på Sveriges konsumenters privatekonomiska situation. 

För att få en överblick över den ekonomiska utvecklingen genomför vi intervjuer med svenska folket. 

Intervjuerna görs av en tredje- och oberoende part, Infostat. Förutom att genomföra intervjuerna garanterar de att urvalet är representativt.

I vårens rapport har fält-insamlingen skett under huvudsakligen två perioder. Februari och mars samt andra hälften av april. 

Intervjuerna har genomförts i en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Urvalet har kvoterats med avseende på kön, ålder och geografi.

Dessutom har resultatet vägts efter kön, ålder, utbildning och politiskt parti för att korrigera för eventuella kvarvarande skevheter. 

Därmed är vi trygga i att det resultat vi presenterar är representativt för hela Sverige. 

FRÅGOR? KONTAKTA OSS!

WWW.LOWELL.SE     

nordics.communications@lowell.com

Ta del av våra tidigare rapporter från 2019 till 2024.