I korthet
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av analysföretaget Demoskop under fjärde kvartalet 2018. Resultaten baserar sig på Lowells kvartalsvisa undersökning Betalningsindika- torn som etablerades i september 2017. Samtliga mätningar baserar sig på 1 500 intervjuer och genomförs inom ramen för en slumpmässigt rekryterad internetpanel. Betalningsindikatorn täcker frågor som betalningsförmåga, den upplevda ekonomiska tryggheten och konsumtionsbeteende hos svenska hushåll.
Enligt Betalningsindikatorn upplevde en av sju svenskar sig ha låg ekonomisk trygghet under slutet av 2018, det motsvarar en minskning med fyra procentenheter sedan fjärde kvartalet 2017 då andelen var 18 procent.
Den upplevda privatekonomiska tryggheten beror bland annat på hushållets förmåga att hantera oförutsedda utgifter, huru- vida det finns marginaler för att klara av räntehöjningar (läs gärna mer i vårt temanummer om Räntekänslighet), samt om hushållet konsumerar över sina tillgångar. Bland personer som har en låg ekonomisk trygghet är det mer än var fjärde som anser det mycket svårt eller till och med helt omöjligt att klara av en oförutsedd utgift på 5 000 kronor. Det kan jämföras med fem procent bland samtliga svenskar.
Högre andel upplever att de har god kontroll över sin privatekonomi
Att ha kontroll över sin ekonomi är en förutsättning för eko- nomisk trygghet. Av samtliga svenskar anser hela 85 procent att de har god kontroll över sin privatekonomi. I gruppen som anser sig ha en låg ekonomisk trygghet är motsvarande siffra väsentligt lägre, nämligen 57 procent. En jämförelse med fjärde kvartalet 2017 visar dock på en positiv utveckling i båda grupperna med en större andel som anser sig ha god kontroll över sin ekonomi.
– Att den upplevda privatekonomiska tryggheten bland svenskar har ökat under året är en mycket positiv utveckling. Samtidigt ser vi att de mest utsatta är de som har minst marginaler, upplever störst otrygghet, och känner störst oro inför att klara av de utmaningar som kan uppstå när kon- junkturen vänder. Effekter av konjunktursvängningar, såsom räntehöjningar, slår hårdast mot dessa hushåll, säger
Lägst trygghet hos de mest utsatta
Lägst ekonomisk trygghet finns i gruppen låginkomsttagare, där var tredje upplevde låg privatekonomisk trygghet under slutet av 2018. Trots det är utvecklingen positiv även för denna grupp, där andelen som anser sig ha låg ekonomisk trygghet minskade med sju procentenheter från fjärde kvartalet 2017.
– Känslan av otrygghet grundar sig bland annat i att ha små marginaler samt att inte vara insatt i sin privatekonomi.
Mitt råd är att se över sina utgifter, börja spara till en buffert samt att sätta sig in i och ta kontroll över sin ekonomi, säger Erika Rönnquist Hoh.
Färre konsumerar över sina tillgångar
Vi kan också se en liten minskning gällande överkonsumtion. På frågan om man ofta konsumerar för större belopp än vad ekonomin tillåter, svarar 40 procent att de gör det i någon utsträckning, vilket är en minskning från 44 procent under fjärde kvartalet 2017.
Erika Rönnquist Hoh
Vd, Lowell Sverige.