Varför köper vi mer än vi har råd med. Varför räcker det aldrig riktigt. Och vad händer när konsumtion blir vårt främsta sätt att skapa identitet och tillhörighet.

I Överskuldsättningspodden samtalar Fredrik Skärheden med antropologen, konsumtionsforskaren och författaren Katarina Graffman om överkonsumtionens drivkrafter, om generation Bianca och om varför överskuldsättning inte bara är en ekonomisk fråga, utan också en kulturell och existentiell.

Vi gör inte som vi säger

En central utgångspunkt i samtalet är att människor ofta säger en sak och gör en annan. Det gäller inte minst konsumtion.

Graffman menar att många studier och mätningar fångar idealbilder snarare än faktiska beteenden. För att förstå varför människor konsumerar som de gör måste man därför studera vardagen, inte bara svaren i en enkät.

– Vi tror gärna att vi är rationella, men det stämmer dåligt med hur vi faktiskt fattar beslut, säger hon.

Konsumtion som identitet

I dagens samhälle har konsumtion blivit ett av våra viktigaste sätt att uttrycka vilka vi är, eller vilka vi vill vara. Kläder, resor, teknik och upplevelser fungerar som signaler om tillhörighet, status och livsstil.

Detta förstärks av flera samtidiga faktorer:

• stark individualism
• sociala medier som ständig jämförelse
• influencers som upplevs som nära och trovärdiga
• en marknad som tränger in i allt fler delar av livet

Shopping är inte längre bara ett sätt att tillgodose behov. Det har blivit ett språk och för många en källa till bekräftelse.

Generation Greta och generation Bianca

I avsnittet diskuteras begreppet generation Bianca, som Graffman myntat som en motbild till den ofta omtalade generation Greta.

Medan unga i studier ofta uttrycker starka värderingar kring klimat och hållbarhet, ser Graffman i sin forskning ett annat vardagsbeteende. Fast fashion, konsumtion och status spelar fortfarande en stor roll.

Generation Bianca symboliserar det som många unga uppfattar som eftersträvansvärt:

• snabb framgång
• synlighet
• pengar tidigt i livet
• entreprenörskap utan långa omvägar

Poängen är inte att unga bryr sig mindre, utan att idealbild och praktiskt beteende ofta inte sammanfaller.

Skulder som pris för tillhörighet

När konsumtion blir identitetsskapande får det konsekvenser. En av dem är överskuldsättning.

Många skuldsätter sig i dag inte för långsiktiga investeringar, utan för konsumtion. Kläder, smink, teknik och upplevelser. Samtidigt har tillgången till krediter blivit snabbare och enklare än någonsin.

Det skapar en situation som, enligt Graffman, är svår för många människor att hantera.

– Vi lever i ett samhälle som i viss mån är ohanterbart för oss människor, säger hon.

Lyssna på hela avsnittet av Överskuldsättningspodden för ett fördjupande samtal om konsumtion, skuld och meningsfullhet.