Sverige placeras ofta högt när världens lyckligaste länder listas. Finland slår oss ofta, Danmark likaså. Men enligt Erik Angner bygger mycket av detta på ett missförstånd. Det som mäts i till exempel World Happiness Report är främst livstillfredsställelse, inte faktisk lycka.

Finländare är inte världens gladaste människor. De är däremot extremt bra på att gilla läget.

Lycka är en dålig målsättning

En av de mest paradoxala slutsatserna från lyckoforskningen är att lycka fungerar ungefär som sömn. Ju mer du anstränger dig för att uppnå den, desto svårare blir det. Försöker du bli lycklig hela tiden riskerar du att bli motsatsen.

Redan Aristoteles var inne på detta. Han menade att ett gott liv handlar om måttfullhet, dygd och balans, inte om att maximera välbefinnande. Lyckan kommer då som en följd, inte som ett projekt.

Forskningen bekräftar bilden. Människor blir ofta lyckligare av att fokusera på andra än på sig själva. Relationer, gemenskap och att göra gott slår självoptimering.

Shopping ger identitet, inte lycka

Trots detta lägger vi enormt mycket tid och pengar på konsumtion. Shopping hjälper oss att bygga identitet, absolut. Men det gör oss inte särskilt lyckliga.

Det som däremot återkommer högt i lyckomätningar är sociala aktiviteter, kultur, natur och gemenskap. Att umgås med andra slår konsumtion med bred marginal. Ändå fastnar många i ett statusrace där vi jämför oss med andra, utan att någon egentligen vinner.

Pengar gör oss lyckligare, till en punkt

En seglivad myt är att pengar inte gör oss lyckliga. Det stämmer inte. Mer pengar gör oss lyckligare, särskilt om vi har lite från början. Skillnaden mellan ekonomisk otrygghet och trygghet är enorm.

Men effekten avtar snabbt. När grundläggande behov är tillgodosedda planar lyckokurvan ut. Det som fortsätter att öka är snarare tillfredsställelse, känslan av att livet går bra, inte den faktiska lyckan.

Det viktiga är inte vad vi köper, utan att vi slipper oroa oss. Buffertsparande, marginaler och trygghet slår konsumtion. Pengar ger ofta mest lycka när de inte spenderas.

Ett samhälle som kräver mer än vi klarar

Samtidigt förväntas människor fatta allt mer komplexa ekonomiska beslut. Lån, pensioner och krediter är numera vardag. Problemet är att många saknar verktygen. Beteendeekonomin visar att glappet mellan de beslut vi måste fatta och de beslut vi klarar av att fatta är stort, och växande.

Överskuldsättning är därför inte bara ett individuellt misslyckande. Det är också ett systemfel.

Kanske jagar vi fel sak

Lycka är viktig. Men den är inte allt. Ett gott liv rymmer också mening, trygghet och relationer. Kanske är det därför vi blir lugnare när vi slutar maximera, och istället nöjer oss med att leva lite mer rimligt.

Ibland är det först när vi slutar jaga lyckan som den faktiskt dyker upp.