Årets expansiva budget. Intervju med Nordeas Anders Stenkrona
I det här avsnittet av Överskuldsättningspodden intervjuar Fredrik Skärheden med Nordeas privatekonom Anders Stenkrona om vem som faktiskt gynnas av budgeten, vilka hushåll som får mindre del av reformerna och vilka risker som följer när politiken försöker stimulera ett fortsatt försiktigt Sverige.
Anders Stenkrona sammanfattar budgeten med ett ord: stimulans. Ambitionen är att få hushållen att börja konsumera igen och därmed bidra till att lyfta Sverige ur lågkonjunkturen.
Men hushållens beteende styrs i hög grad av det som nyligen har upplevts. Höga räntor, snabbt stigande mat- och energipriser samt buffertar som har tömts. Sparkvoten ligger nu på den högsta nivån på omkring 60 år. Det är ett tydligt tecken på att trygghet går före konsumtion.
Att politiken signalerar stabilisering betyder inte automatiskt att hushållen släpper försiktigheten.
Räntan slår budgeten
För de flesta hushåll är det inte budgeten som har störst påverkan på ekonomin, utan ränteläget.
En räntesänkning på ett par procentenheter kan innebära flera tusen kronor mer i månaden för ett belånat hushåll. Budgetens beräknade typeffekt på omkring 1 800 kronor per månad har betydelse, men är i sammanhanget mindre.
Det gör också att budgetens möjlighet att snabbt få fart på ekonomin är begränsad. Finanspolitik fungerar sämre när hushållen fortfarande är rädda för nya bakslag.
Reformernas träffsäkerhet
Budgeten innehåller flera åtgärder som direkt påverkar hushållens vardagsekonomi:
- Sänkt matmoms från 12 till 6 procent, tillfälligt från 1 april
- Sänkt elskatt och ett tak för elpriset
- Sänkt skatt på arbete och pension
- Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning
- Lägre förskoleavgifter
De tydligaste vinnarna är arbetande barnfamiljer med två inkomster. För dem sammanfaller flera reformer och ger en påtaglig förbättring av hushållsekonomin.
Vem hamnar utanför?
Samtidigt är budgetens fördelning ojämn. Ensamhushåll och personer som lever på bidrag får betydligt mindre del av reformutrymmet. I vissa fall kvittas höjda stöd mot andra ersättningar, vilket gör att den faktiska förbättringen uteblir.
Det gäller till exempel bostadsbidrag, som ofta minskar behovet av kommunalt försörjningsstöd utan att stärka hushållets ekonomi i praktiken.
Riskerna ligger längre fram
Den största risken med budgeten är inte att hushållen börjar konsumera för mycket under året. Den ligger längre fram i tiden.
När ekonomiskt svåra perioder ligger nära i minnet är hushållen försiktiga. Men när några år har gått tenderar riskmedvetenheten att minska. Det är då belåningen kan öka snabbt, särskilt om förbättringarna uppfattas som varaktiga.
Återhämtningen väntas därför bli gradvis. Först stärks buffertarna. Därefter ökar konsumtionen av restaurangbesök, nöjen och andra kortsiktiga utgifter. De stora och långsiktiga besluten kommer sist.
Frågan är om budgeten skapar tillräcklig trygghet för att få ekonomin att ta fart, utan att samtidigt bygga upp nya ekonomiska risker.
