I korthet
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av analysföretaget Demoskop under oktober 2019. Resultaten baserar sig på Lowells kontinuerliga undersökning Betalningsindikatorn som etablerades i september 2017 som genomförs inom ramen för en slumpmässigt rekryterad internetpanel. Den aktuella mätningen baserar sig på 1 535 intervjuer. Betalningsindikatorn täcker frågor som betalningsförmåga, den upplevda ekonomiska tryggheten och konsumtionsbeteende hos svenska hushåll.
Svenskarna kluvna inför framtiden
Vi tar steget in i ett nytt decennium och lämnar ett 2010-tal som präglats av en osäker världsekonomi och turbulens bakom oss. Vi har vant oss vid låga räntor, stimulanspaket och samtidigt en ganska stabil arbetsmarknad. 80 procent av svenskarna känner sig säkra eller mycket säkra på att de får behålla sin anställning om ett år, om de vill. Den ekonomiska tryggheten har också ökat de senaste åren, samtidigt som många är ganska dåligt rustade för sämre tider, visar Betalningsindikatorn.
Kluvenhet inför framtiden
Betalningsindikatorn visar att så många som 80 procent kän- ner sig säkra eller helt säkra på att de får behålla sin anställning om 12 månader, om de vill. Samtidigt är varannan arbetande svensk (51%) orolig för sin ekonomiska situation vid en arbets- löshet. Vi tenderar också att vara mer positiva avseende vår egen ekonomiska situation än för samhällets. Hela 60 procent känner en oro för Sveriges framtida ekonomi, jämfört med 45 procent 2017, och lite drygt hälften (51%) känner oro för den framtida ekonomin i den egna kommunen. Motsvarande siffra 2017 var 32 procent.
I jämförelse med dessa siffror är andelen som känner oro för den egna framtida ekonomin relativt låg, nämligen 26 procent. Denna siffra är oförändrad sedan 2017. En grupp som sticker ut är unga under 35 år där en tredjedel (33 %) oroar sig för sin framtida ekonomi.
Ekonomisk trygghet över tid
Sedan Lowell startade Betalningsindikatorn våren 2017, har vi ställt frågor kring upplevd ekonomisk trygghet. Andelen som känner trygghet för sin privatekonomi är stabil under perioden 2017-2019 och andelen som känner stor ekonomisk trygghet ökar något från 41 procent till 44 procent.
Glädjande nog har den upplevda ekonomiska tryggheten bland kvinnor ökat markant. 35 procent uppgav att de kände god ekonomisk trygghet 2017, vilket har ökat till 43 procent idag. Även andelen kvinnor med låg ekonomisk trygghet har mins- kat betydligt från 21 procent 2017 till 15 procent idag. I en av de mest utsatta grupperna, arbetslösa och sjukskrivna, uppgav enbart 5 procent att de kände god ekonomisk trygghet 2017, idag är motsvarande siffra 14 procent. Bland studenter mins- kar dock den ekonomiska tryggheten där 30 procent ansåg sig ha en god ekonomisk trygghet 2017, vilket kan jämföras med 20 procent idag.
Hur förberedda är vi för eventuellt sämre tider?
Även om fler och fler ser positivt på sin framtida ekonomi och allt fler känner större ekonomisk trygghet finns det många hushåll med små marginaler. Av hushåll med bostadslån, säger nära var femte (17%) att de skulle ha svårt, eller helt omöjligt att klara av en räntehöjning som motsvarar en ökad månads- kostnad om 2 000 kronor eller mer. Samtidigt amorterar hälften (50%) inte mer än vad banken kräver. Av dessa anger var tionde (10%) att de avstår från att amortera mer än nödvändigt på grund av att man inte har råd.
Bland unga under 35 år har så många som var tredje (29 %) haft svårt att betala löpande utgifter en eller flera gånger under det senaste halvåret, jämfört med 17 procent av hela befolkningen.
Många måste ändra sin livsstil vid arbetslöshet
Så många som en tredjedel (34%) uppger att de måste ändra sin livsstil inom tre månader, för att sänka sina kostnader vid en förlorad anställning. Bland de med lägst inkomster (mindre är 250 000 kronor/år) känner hela 42 procent sig inte säkra på om de får behålla jobbet, och bristen på sparade medel gör att närmare hälften i denna grupp måste göra livsstilsförändringar inom loppet av tre månader för att privatekonomin ska gå runt.
Kvinnor sämre på att skaffa inkomstförsäkring
Med denna bakgrund är det lite förvånande att endast fyra av tio har en inkomstförsäkring. Bland kvinnor är andelen som har en inkomstförsäkring lägre än bland män, 33 procent jämfört med 45 procent. Anmärkningsvärt är också att var tredje kvinna inte vet om de har en inkomstförsäkring eller ej. Många har ett grundskydd via A-kassan men med stora lån och små margina- ler blir man ganska sårbar om något oförutsett skulle inträffa.
I vår kunskapsbank har vi samlat tidigare temanummer och annat intressant material. Välkommen! https://hs.lowell.se/lowells-kunskapsbank