Ökade ekonomiska klyftor i coronakrisens spår
—

I korthet

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av analysföretaget Demoskop under oktober 2019 och maj 2020. Resultaten baserar sig på Lowells kontinuerliga undersökning Betalningsindikatorn som etablerades i september 2017 och som genomförs inom ramen för en slumpmässigt rekryterad internetpanel. Den aktuella mätningen baserar sig på 1 535 intervjuer i oktober 2019 och 1 528 i maj 2020. Betalningsindikatorn täcker frågor som betalningsförmåga, den upplevda ekonomiska tryggheten och konsumtionsbeteende hos svenska hushåll.

En av sex höginkomsttagare har påverkats positivt av coronakrisen

Coronapandemin och de livsstilsförändringar den fört med sig, har påverkat höginkomsttagares ekonomi positivt, samtidigt som situationen drabbat hushåll med lägre ekonomisk trygghet negativt.
Allra hårdast har pandemin påverkat dem som redan innan krisen hade en svagare ekonomi. I den senare gruppen hittar vi unga vuxna och personer som befinner sig utanför arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet eller sjukskrivning.

Siffrorna talar sitt tydliga språk 
Att skillnaderna är stora blir tydligt när vi jämför de olika inkomstgruppernas svar. I gruppen som tjänar mer än 500 tkr per år, anser en större andel att coronakrisen påverkat deras pri­vatekonomi positivt (16 procent), än negativt (10 procent). I den andra inkomstgruppen, de som tjänar mindre än 250 tkr per år, är resultatet omkastat. Där anser hela tre av tio (27 procent) att coronapandemin haft en negativ påverkan på deras ekonomi medan enbart 10 procent upplever en positiv effekt.

Unga vuxna har tagit den största ekonomiska smällen 
De som drabbats allra hårdast ekonomiskt till följd av coronakri­sen är unga vuxna mellan 18–34 år. Inom den gruppen anger nästan en av fyra (23 procent), att deras ekonomi har påverkats negativt av pandemin. Anledningarna till det är flera. I grup­pen unga vuxna har man små marginaler och sparande för att hantera oförutsedda händelser. Dessutom är det i gruppen unga vuxna vi ser högst andel permitterade.

”Det senaste året har varit ekonomiskt gynnsamt för dem som äger sitt boende, har sparande på börsen och är etablerade på arbetsmarknaden. Många unga vuxna står utanför dessa marknader och barriären för att komma in har nu blivit ännu högre”, säger Tove Gerdin, kommunikationsansvarig Lowell

Permitteringar är vanligast bland unga vuxna...

• Unga män är den grupp där högst andel permitterats (20 procent). 
• Bland unga kvinnor är andelen som permitterats 10 procent. 
• Total andel permitterade i gruppen 18–34 år är 15 procent. 

...och unga vuxna känner stor oro för sin ekonomi
Med tanke på de dystra siffrorna är det tyvärr inte förvånande att unga vuxna också är den grupp som upplever lägst ekono­misk trygghet. Att sakna buffert i en turbulent tid, att drabbas av ett plötsligt inkomstbortfall och uppleva osäkerhet kring sin anställning är alla anledningar till att uppleva ekonomisk otrygghet.

• Hela en av fem unga vuxna (19 procent) upplever en låg ekonomisk trygghet. 
• Unga vuxna är mest oroade över hushållets ekonomi – 12 procent upplever stor oro. 
• Jämförelsevis upplever 8 procent sett till hela befolkningen en stor ekonomisk oro för hushållets ekonomi. 

Varsel och permitteringar slår hårdare mot personer med lägre inkomst
Vad gäller varsel och permitteringar ser vi också här en tydlig skillnad mellan inkomstgrupperna. Bland dem som tjänar under 250 tkr uppger en av fem (20 procent) att de har blivit permitte­rade, jämfört med 12 procent i gruppen som tjänar 500 tkr eller mer. Samma mönster gäller varsel där nio procent i gruppen med lägre inkomst blivit varslade jämfört med fyra procent i gruppen med högre inkomst.

Tre av tio varslade får svårt att betala sina räkningar
Bland de som är varslade är privatekonomin väldigt pressad. Hela tre av tio (27 procent) av de som är varslade eller uppsagda svarar att de kommer ha svårigheter att betala sina räkningar inom de tre närmaste månaderna. Och en av fem (19 procent) svarar att det är troligt att de kommer behöva ta ett lån utan säkerhet inom de kommande tre månaderna.

I gruppen med inkomst under 250 tkr är det en av tio (11 pro­cent) som svarar att det är troligt att de inte kommer kunna betala en eller flera fakturor inom de närmaste tre månaderna, eftersom de inte har tillräckligt med pengar. I gruppen med inkomst över 500 tkr är andelen noll procent.

”Det är helt klart oroande att så många varslade spår att de kommer få problem att betala sina räkningar och att många troligen kommer behöva ta lån för att gå runt de närmsta månaderna,” fortsätter Tove Gerdin.

Och skillnaderna fortsätter öka De skillnader vi ser i hur coronakrisen drabbat olika grupper i befolkningen visar sig även i framtidstron. Dubbelt så stor andel höginkomsttagare jämfört med låginkomsttagare har en positiv framtidstro.

En av tre (32 procent) höginkomsttagare tror att deras ekonomi kommer utvecklas positivt i framtiden, vilket kan jämföras med 16 procent i gruppen med lägre inkomst.

Skillnaderna i hur hushållen bedömer att inkomsterna respek­tive utgifterna kommer att förändras under det närmsta året är också de stora.

Bland hushåll med en inkomst under 250 tkr tror 23 procent på ökade utgifter och 13 procent på ökade inkomster. Bland hushåll som tjänar mer än 500 tkr tror en av fem (21 procent) att de kommer få ökade inkomster och endast 13 procent i den här gruppen tror att de fasta utgifterna kommer öka.

”Att höginkomsttagare tror på ökade inkomster och låginkomsttagare på minskade inkomster framöver, indikerar att klyftorna fortsätter i öka i spåren av coronakrisen, där de ekonomiskt trygga fortsätter få en starkare ekonomi och de redan utsatta grupperna ser en fortsatt dyster utveckling.” avslutar Tove Gerdin.

Att skillnaderna även är tydliga i hur de olika inkomstgrupperna ser på framtiden indikerar att de här klyftorna kommer att öka. Hur det kommer att utveckla sig i takt med att vi öppnar upp samhället igen vet ingen, men att många har en lång uppförs­backe framför sig råder det ingen tvekan om.