Lowells rapport om ekonomisk ohälsa: 4 av 10 med otrygg ekonomi skäms för sin situation

Den psykiska ohälsan ökar. Samtidigt finns en avsaknad av debatt i samhället om privatekonomins konsekvenser för svenskars fysiska och mentala hälsa. I en ny rapport belyser kredithanteringsföretaget Lowell relationen mellan ekonomisk ohälsa och svenskars skuldsättning och konsumtionsbeteenden. Rapporten tar bland annat upp att effekterna av den tysthetskultur som finns kring ekonomiska problem.
caption
jun 29, 2019

Den psykiska ohälsan ökar. Samtidigt finns en avsaknad av debatt i samhället om privatekonomins konsekvenser för svenskars fysiska och mentala hälsa. I en ny rapport belyser kredithanteringsföretaget Lowell relationen mellan ekonomisk ohälsa och svenskars skuldsättning och konsumtionsbeteenden. Rapporten tar bland annat upp att effekterna av den tysthetskultur som finns kring ekonomiska problem och att en av sex svenskar känner hopplöshet inför sin privatekonomiska situation.

Sedan 2017 har kredithanteringsföretaget Lowell tillsammans med Demoskop presenterat statistik kring svenskarnas privatekonomi och kartlagt betalningsförmåga, upplevd ekonomisk trygghet och konsumtionsbeteenden. I en ny rapport från Lowell om ekonomisk ohälsa i Sverige, fastställs bland annat att en av sex känner en hopplöshet inför sin ekonomi och att var femte svensk upplever att deras privatekonomiska situation påverkar deras hälsa negativt. De vanligaste symptomen är stress, magont och sömnsvårigheter.

-Resultaten från vår mätning har lett oss till att introducera begreppet ”ekonomisk ohälsa” i Sverige. Vi vill bryta tystnadskulturen, starta en dialog och uppmana individer, företag och samhället i stort att ta privatekonomisk stress och konsumtionshets på allvar, även i debatten om psykisk ohälsa, säger Erika Rönnquist Hoh, vd Lowell Sverige.

Att befinna sig i en utsatt ekonomisk situation är mycket påfrestande för den enskilde individen, och att det finns en stigmatisering i samhället kring människor som lever med ekonomiska svårigheter gör att känslan av skam och svårigheten att be om hjälp är utbredd.

Lowells rapport visar att varannan svensk (52%) anser att det tyder på dålig karaktär att finansiera sin överkonsumtion genom lån, och 45 procent menar att bristande koll på sin privatekonomi tyder på dålig karaktär. Hos personer med låg ekonomisk trygghet uppger dessutom 43 procent att det är genant att prata om privatekonomi.

-Pengar är starkt förknippat med oss som personer. Har jag inte pengar så är det mitt fel och jag är rädd att kanske uppfattas som slarvig. Därför undviker vi att prata om ekonomiska problem. Det är synd, eftersom en anledning till att så många hamnar hos kronofogden är att de inte vågat berätta om sina problem och be om hjälp i tid, säger Elin Helander.

Sociala medier driver konsumtionshets

Av Lowells rapport framgår även att var fjärde svensk följer influencers i sociala medier, och av dessa uppger 8 av 10 att sociala medier bidrar till konsumtionshets i någon utsträckning. I gruppen unga under 34 år upplever så många som 44 procent stor konsumtionshets. De som säger sig ha agerat på impulsen att köpa något som en influencer marknadsfört i sociala medier är vidare överrepresenterade bland de som har lån utan säkerhet, där fyra av tio (43%) anger att de har någon form av lån utan säkerhet, att jämföras med genomsnittet för Sverige som är 25 procent.

-Många unga idag är inte vana att behöva vänta på något de vill ha. Lättillgängliga lån och krediter gör också att det gamla sättet att spara först, snart kan ha försvunnit. Med det går man även miste om känslan av att ha lyckats med något, och glädjen av att till sist kunna handla det man drömt om. Att längta har blivit omodernt, säger Ylva Yngveson, privatekonomisk analytiker och krönikör.